Viktiga teman och värderingar i personalarbetet
Personalen är en av de viktigaste resurserna räddningstjänsterna har enligt Jens Ärlebrant. För att på ett effektivt och rätt sätt kunna lyckas med det uppdrag som Räddningstjänsterna har så ska personalresurserna vara med i den strategiska definieringsprocessen. Räddningstjänsterna ska inte bara se personalen som en resurs. Betoningen bör enligt Jens Ärlebrant ligga mer på hur personalen kan utvecklas för att kunna bidra till mer till räddningstjänstens verksamhet.
Räddningstjänsternas
långsiktiga framgång beror enligt
Jens Ärlebrant på förmågan att skapa värde för dem som
räddningstjänsten finns
till för –
medborgarna d v s kunderna. De externa och interna kundernas
uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar
skall vara
vägledande för
räddningstjänsterna, räddningstjänstens medarbetare och
verksamheten.
Jens Ärlebrant menar att räddningstjänsterna bör vara lärande organisationer. Detta betyder att verksamheten grundar sig på och drivs av den kompetens som personalen harinom kompetensområdena riskhantering, skadeförebyggande och räddningsinsats. Vidare att all personal ständigt utvecklar sig och är öppen förförändringar. Utveckling, innovation och lärande ska vara kännetecknande och vara central i räddningstjänsternas kulturer.
Strategiarbetet
bör vara en lärande process där återkoppling från intressenterna är
viktig. Intressenterna är bl a medborgarna, ägarna
representanterna
och
personalen.
Räddningstjänsternas
struktur bör vara tillräckligt lös, med inte allt för strikta
arbetsroller menar
Jens Ärlebrant. Medarbetare ska uppmuntras att prova på nya
idéer och tankar.
Viktigt för utveckling, innovation och lärande är att information internt är tillgängligt för alla, uppföljningssystem ska ta fram fakta och interna arbetssätt och processer ska underlätta (facilitera) lärande. Externa kontakter och möten ska ses som lärande tillfällen enligt Jens Ärlebrant. Räddningstjänsternas ska uppmuntra och underlätta medarbetarna att byta jobb tillfälligt (job exchange) med andra brandförsvar i och utanför Sverige.
Det är viktigt att varje individ tar ansvar för sin egen utveckling. Närmste chef bör enligt Jens Ärlebrant stödja, uppmuntra, vägleda och ge återkoppling. Den närmaste chef som inte inte upplever att han/hon räcker till i detta arbete ska se till att medarbetaren får motsvarande stöd av annan internt eller externt. Misstag kommer att ske när medarbetare vill prova nya idéer. Givetvis är detta acceptabelt inom rimliga gränser.
Räddningstjänsternas är fundamentalt viktiga samhällsfunktioner. Uppdraget är att hjälpa fysiska och juridiska personer att själva hantera sina risker, eller att aktivt göra räddningsinsatser vid olyckshändelser.
Räddningstjänsternas
uppdrag behöver personal som har en stark kongruens mellan egna
värderingar och räddningstjänsternas värderingar samt en stark
vilja att stödja och arbeta för organisationernas mål. D v s ett
starkt känslomässigt och intellektuellt engagemang. Detta är mycket
viktigt menar Jens Ärlebrant.
En förutsättning
är att varje medarbetare känner sig ha förtroende att utföra och
utveckla sina arbetsuppgifter. Var och en måste därför se sin
roll
i
helheten, ha klara mål, de medel som krävs samt kunskap om de
resultat som uppnås. Delaktigheten ska löpa som en röd tråd i hela
organisationen.
Jens Ärlebrant säger att räddningstjänstuppdraget kräver en bred kompetens och en förmåga att kunna kraftsamla. Räddningsinsatserna tar ca 5% av brandmännens arbetstid. För att nyttja personalresurserna effektivt krävs funktionell flexibilitet och numerisk flexibilitet där personalen kan växla mellan förebyggande uppgifter och insatsuppgifter utifrån rådande behov.
Flexibiliteten ska ökas genom att brandmannen får högre förebyggande kompetens och genom att ledningen av individuella prestationer förbättras.
Ansvara och befogenheter bör delegeras så långt som möjligt enligt Jens Ärlebrant. D v s strävan är att medarbetaren som möter medborgaren/kunden har ansvar och befogenheter för att kunna hantera uppgiften fullt ut.
Samtidigt som decentraliseringen utökas måste internkontrollen förbättras för att minska risken för dåligt nyttjande av resurserna.